Några dagar tidigare än beräknat började Mayahs
temperatur att sjunka. Den fortsatte ner till 36,6 grader och hon hade
en ganska normal första fas i förlossningen. Mycket flåsande
och bäddade. Natten mot onsdag sov hon som en stock i valplådan.
Jag vaknade av att hon stökade omkring vid halv fem på morgonen
men vattnet gick först vid halv tre på eftermiddagen. Första
valpen kom ungefär tio i tre. Han vägde 400 gram och var en
pigg rackare som fick ett blått band om halsen. Därefter blev
det lugnt.
Vi väntade och väntade. Lite svaga värkar hade hon ibland
men annars var hon som uppslukad av den lille blå. Efter ungefär
fyra timmar har det fortfarande inte hänt något och vi ringer
veterinären som råder oss att åka in med henne direkt.
Det är vid sådana tillfällen som det känns jobbigt
att inte bo centralt. In med blåvalpen och Mayah i bilen. Av det
här blir hon stressad och efter några kraftiga värkar
föder hon valp nummer två i bilen. Det är en tik som väger
425 gram. Hon får rosa band. Vi bestämmer oss för att
åka hem istället för att åka till veterinären.
Väl hemma igen föder Mayah den tredje valpen vid tio över
sju. Det är en hane som väger 550 gram. Han får ett lila
färgband. Tio i åtta kommer nummer fyra, en liten hane på
325 gram. Han ger vi brunt band. Ungefär kvart i nio kommer en tik
som väger 500 gram. Hon får ett aprikost band, som vi nu, några
dagar senare har bytt till rött för det var så svårt
att urskilja vilken som var aprikos och vilken som var rosa, upptäckte
vi.
Efter den aprikosa (a.k.a röda tikvalpen) kommer Mayah till ro och
både sover och äter lite. Valparna smaskar och äter. Allt
är lugnt. Ändå känns Mayah inte riktigt färdig
när vi känner på magen. Det är i och för sig
svårt att känna och vi vill inte trycka så hårt
heller, men vid ett kommer en dödfödd valp ut som väger
425 gram och vid fyra-tiden på morgonen en till som väger 525
gram. Båda var ganska svåra att få ut för Mayah
och efter det är hon trött och sover.
Nu har det gått något dygn sedan förlossningen och alla fem lever fortfarande. De har ökat som sig bör i vikt och navelsträngarna har börjat ramla loss. Mayah är pigg och en väldigt hängiven mor.
Ett speciellt tack till Birthe och Svend som lät oss låna fantastiske pappa Carlos till den här kullen.
Tack också till Linda och Petra för all assistans per telefon!
Vi ska försöka uppdatera på hemsidan så gott det går, men datorn är än så länge inte i sovrummet där Mayah och valparna är så det blir nog lite sporadiskt i början.
