Nordiska
Vinnarutställningen på Stockholmsmässan i Älvsjö 2003
Klicka på bilderna för att se dem i större
format
| Vi laddade inför utställningen som i folkmun kallas "Stora Stockholm" på lördagkväll med att se "Robinsson" på TV. Efter det kom hundvakterna Linda och Krillo. Den senare hade med sig sin lille son Fritz medan Linda har sin bäbis i magen. När jag stressat färdigt med packning och hundar så åkte vi iväg just före tolvslaget. Vädret var hemskt och vi fick stundtals snigelköra. Längst vägarna kunde vi urskilja både bussar och långtradare som blåst av. Till slut kom vi i alla fall fram på parkeringen. Då hade vi kört våra 70 mil på nytt snigelrekord - 9 timmar! Framme i Stockholm regnade det och vi hittade en liten träddunge att snabbrasta hundarna i. Det kändes så skönt att vi inte hade Mayah med oss för hon är så noga med var hon gör sina behov att det där stället hade aldrig varit bra nog. | |
| Tomas och Lindas Kissen var först in i ringen
av våra hundar. Han startade i hanarnas junioklass. Tyvärr så
fick han en tvåa av den finska domaren Elina Tan-Hietalahti. Kritiken
var trots tvåan skriven i en positiv anda där Kissens förtjänster
lyftes fram, vilket alltid är trevligt. Anmälningssiffran var
så hög som 88 stycken, fast det var många strykningar kanske
beroende på att det stod lite konstigt på nummerlappen (?) Efter Kissen fick vi sitta och titta på den ena hanen efter den andra som åkte ut med tvåor och även treor. Då blev vi lite nervösa. Här i Sverige är vi ganska vana vid att det är mest ettor i kvalitétsbedömningen. Veni var inte i någon speciellt bra päls och inte ville hon stå särskillt bra heller utan gärna underställt. Hon kändes lite barnslig motför många andra i öppenklass och inte helt överraskande fick hon en tvåa hon också. Det var hennes första - det var också första gången hon stod för championat. |
 |
|
Kritiken löd: Efter utställningen åkte vi hem till Mona, Roberth och Venis kullsyster Lea. Vi bjöds på smaskig taccomiddag och knallgrön glass. Det var både gott och trevligt! Mona hade dessutom varit ringsekreterare i Leonbergerringen så det blev mest hundprat - förlåt Roberth! |
 |
| Ganska tidigt drog vi oss tillbaka till vår hyrda stuga utanför Uppsala. Vi sov som stockar alla fyra hela natten. På morgonen skulle vi möta upp med Heidi och Roberth, vid IKEA. Vi tyckte att det var ett bra ställe att träffas på. Det tyckte visst inte H & R utan vi snurrade runt varandra på E4:an ett tag innan vi enades om att vattentornet var ett bättre landmärke. När vi hittat varandra blev det lite halvbrådis ut till Ultuna. Där tog vi sperma från Greven för att frysa ned där. Han hade superkvalitét för att vara Leonberger, enligt veterinären C. Linde-Forsberg. Sedan for vi på Tims favoritställe - Burger King och åt samt surrade om utställningen. Ännu en gång fick en Roberth ha det rätt tråkigt misstänker jag. Nästa gång pratar vi om motorcyklar (i Vännäs)! |  |
| Det blev sen dags att börja tänka på hemfärden. Vi åkte förbi i Hudiksvall där min lillasyster Lina numera bor och jobbar. Det kändes lite konstigt att hon inte var hemma med våra hundar, som vanligt. Inte för att vi inte har fullt förtroende för Linda utan för att Lina alltid varit hundvakt nummer 1. Fikade gjorde på Jambo - "Lajt Bajt" för mig och "Chicken Curry" för Tim, båda drack livets dryck (Cola, alltså). |  |
|
Efter en bit på vägen stannade vi på en ställe
med massor av godis! Det var roligt! Så kom vi hem lagom till "Dark Angel" vid 22.30-tiden. Linda hade då skött hundarna exemplariskt trots att vi "fått" en löptik extra hemma hos oss åt Bamse under tiden vi varit borta (mer om det senare). Tusen tack för allt Linda! |
 |
