På lördagmorgon åkte jag och Bolli tillsammans med min mamma (!) till den inofficiella utställningen i ridhuset i Vännäs. Det var Västerbottens Cockerklubb som arrangerade och domaren var Marjut Kakko från Margate kennel i Finland.

Vännäs ridhus visade sig vara ett relativt stort komplex med många hallar, hagar och parkeringar. Det pågick någon sorts ryttartävling utomhus med hög musik och uppsnoffsade hästar på parkeringen. Bolli tyckte att det var spännande och gott med all hästskiten. Inne i utställningshallen var det lite lugnare och vi träffade direkt Anna och Anna. Den första ägare till Diva från vår Ghost 2003-kull och den senare ägare till Dvärgpinschern Izzy. Vi var faktiskt i tid till bedömningen skulle starta klockan nio, med förra utställningen i färskt minne.

Sedan satte domaren Marjut Kakko upp ett högt tempo. Hon var inte på något sätt otrevlig eller slarvig med hundar eller utställare, men fort gick det. En del förstagångsutställare hade svårt att förstå instruktionerna på engelska, fast då hjälpte ringsekreterarna till så det var egentligen inga problem. Bolli skötte sig väldigt bra och det kändes som om rörelser var kanske det mest viktiga just idag. Hon var ensam Leonbergervalp så det blev en lång väntan till BIS-finalen för valparna. Jag tycker att det var ett bra drag av arrangörerna att dra ihop det till BIS-final utan gruppfinaler emellan. En del grupper hade nämligen ingen representant och grupp 2 var som vanligt välrepresenterad. I BIS-finalen stod vi först av alla i nummerlappsordningen och det kändes bra för då fick vi plats att springa utan att de små hundarna bromsade upp. Sedan plockade domaren ut de fem hon ville placera och Bolli var bland dessa. Efter flera varv runt i ringen placerade hon Reserven, Fyran och Trean. Kvar var Bolli och en Papillion. Väldigt spännande när vi fick springa igen och sedan stod det klart att Bolli var BIS-valp. Grattis också till Izzy som blev BIS 2 bland de vuxna!

Den här utställningen var Bollis sista i valpklass och det känns inte lite konstigt att hon på SKK i Sundsvall ska gå som junior. Tiden har verkligen runnit iväg och det känns fortfarande som hon är min "lilla flicka".