Årets första rasspecial gick av stapeln i Köping. Det var rekord i anmälningar hela 204 Leonberger, fördelat på 65 hanar, 104 tikar och 35 valpar. Hanarna och BIR bedömdes av Wolfgang Mayer från Tyskland, unghundstikar - veterantikar, samt bästa tik, av Fransesca Mavilla från Italien samt juniortikar och valpar av svenska Elizabeth Janzon.

Uppdelat i tre ringar med stora anmälningssiffror hann vi inte med att fota och se alla "in action" från Martenlake's kennel. De som fanns på plats var;
Martenlake's Final Mojo Maggiore "Major" 1 Junkl
Martenlake's Final Mojo Dea "Grynet" 1 Junkl
Martenlake's Mojo Lea Ad Leowalds "Lea" 1 Ökl
Martenlake's Mojo Meo Voto "Greven" 3 Chkl Ck
och vår egen;
Martenlake's Final Mojo Magnifico "Bolli" 1 Junkl, 1 Junkk Ck, 1 Btkl Cert, BIM.
Bolli fick också pris för "Bästa tikhuvud".

Uppfödargruppen från vår kennel bestod av Bolli, Grynet, Lea och Greven. De fick fin kritik och Hederspris. Se kritiken här.Finns det någon som har ett kort på den här gruppen så skulle vi bli jätteglada att få det.

Klicka på bilderna för att se dem i ett större format.

************

Vi åkte på fredagmorgon. I god tid tyckte vi, men snöstormen gjorde att resan på 67 mil tog tio timmar. Lupon hade lite krämpor som den kämpade med, en ruta på förarsidan som ville åka ner hela tiden och vindrutetvätten ville inte ge ifrån sig någon splusch. Efter ett samtal till Tomas som var på hälsoresa i fjällen så fixade Linda-bildoktorn det mesta med två skruvmejslar och eltejp. Sov gjorde vi på Björnö Camping i Västerås. Det låg i ett naturreservat och var väldigt lugnt och skönt. På morgonen var det härligt att kunna stiga upp utvilad och äta frukost, rasta hundar och duscha, ett upplägg som är ganska ovanligt för oss när det är utställningar söderut.

Lite stress kände vi av, trots alla förberedelser - vi missuppfattade vägbeskrivningen i PM:et där det stod om E18 och Västerås - Stockholm. Vi trodde att det betydde E18 från Västerås mot Stockholm. Vi körde och körde, men aldrig dök Köping upp! Någon vägatlas hade vi inte att tillgå så vi ringde Heidi och Roberth just som vi svängde in i Enköping. De förklarade hur vi skulle avkoda vägbeskrivningen korrekt och vi gjorde en snygg U-sväng tillbaka mot Västerås.

Så vi kom lite senare än vi tänkt till ridhuset i Köping. Ni som har lokalkännedom om Umeå-området kan tänka er ett ställe som liknar Nordmalings ridhus. Vi visade vaccinationer, fick nummerlappar, köpte kataloger och letade oss fram till rätt ring. Sedan dröjde det inte länge förrän det startade med juniorklass tikar. Vi var jättemånga! Efter att ha gått in en gång alla tillsammans blev vi uppdelade i grupper om 8 och 8 för kvalitetsbedömningen. Vi väntade och väntade. Till sist var det Grynet och Bollis tur och de fick ettor båda två. Sedan var vi 18 stycken, av de dryga 40 som de varit från början, som fick komma in igen för konkurrensen. Grynet blev avtackad som nummer 7 medan Bolli fick stå kvar som vinnare med championkvalité (Ck). Inget ont om domaren Elisabet Janzon. Hon var kunnig samt duktig med hundarna och trevlig med alla. Men vi hade anmält för att få visa för en specialdomare och jag var så pass besviken när jag fick höra om domarändringen att jag var beredd att stanna hemma. Nu skulle Bolli få gå med de äldre tikarna i Bästa tikklassen för Fransesca Mavilla.

Sedan hann jag med att se när Lea fick en etta i kvalité i tikarnas öppenklass och Greven som blev 3:a i hanarnas championklass med Ck innan Bolli skulle in igen i Bästa tikklassen. Det kändes som om vi var ett helt gäng och några till. Vi fick springa mer än vad vi är vana vid normalt och brösten lyckades hoppa ur BH:n på mig! Det var nog ganska snyggt med min vita blus, fast det kunde jag bjuda på tycker jag. Vi placerades medan vi sprang så när det var två tikar kvar - Bolli och championtiken Dragongårdens Beautiful Beatrice "Triss" tänkte jag att "...nu blir vi tvåa, men det gör ingenting för vi har ändå lyckats jättemycket över förväntan och vi får till och med certet!" För Triss är en alltigenom tjusig rasrepresentant och en av mina stora favoriter som dessutom nästan alltid vinner.När allt var klart stod Bolli, 13 månader gammal (eller ung?) som etta i Bästa tikklassen med Cert.

I kampen om BIR och BIM dömde Wolfgang Mayer från Tyskland. BIR blev inte helt otippat Teamaides Exquisite Eeyore "Bosse" medan Bolli fick stå som BIM.

Tusen tack alla som gratulerat på plats, via e-post, telefon och i vår gästbok på hemsidan. Tack Linda för trevligt resesällskap och all hjälp hela helgen. Tack Mona som styrde upp Uppfödarklassen när det var som mest kaos. Och tack Roberth som sprang in och ut med Greven och Major hela dagen (och fick lov att missa en hel dags OS!) Tack Heidi som kom och visade upp sina fina killar. Det var så roligt att träffas igen.