Vid femsnåret på morgonen var det dags att köra till Piteå för att jobba som ringsekreterare på deras nationella utställning. Bilen gick inte som sitt vanliga spjut, utan tvärtom började den låta mystiskt högre och högre. Till sist trodde vi att det var punktering så vi stannade vid vägkanten för att inspektera eländet. Då hade alla utom EN mutter ramlat loss på ena framdäcken, vilket hängde i en allt annan än normal vinkel. Det var fortfarande tidigt på morgonen med Linda lyckades stoppa en bil med en kille som hade både domkraft och fäljkors i sin bil. Vi (läs han) flyttade muttrar från de andra hjulen så att det blev ok. Lite chockade fortsatte vi färden med en tystare bil. Vad som kunde ha hänt om hjulet fallit av i lagliga 110 km/h ville vi inte tänka på. På vägen såg vi tre älgar, men i övrigt var det lugnt.

Linda ropade och jag skrev för domare Gunnar Nymann från Danmark. Det var lite blandade raser i vår ring. När dagen var slut och vi skrivit resultatlista och ätit lunch var vi helt slut i huvudet. Därför åkte vi direkt till Piteå BHK där vi skulle sova. Rummet var pyttelitet, som en tågkupé ungefär. Det var fullt håll-i-gång på stället med pudlar och nakenhundar som behövdes duschas och blåsas och klippas stup i kvarten. Vi var så utmattade att vi somnade trots allt bjäbbande och sov i flera timmar. Utvilade tog vi en runda på Piteå city. Vi åt middag och stannade till på Coop där vi inhandlade lite godis och annat viktigt. Linda vann 20 kronor på en lott som hon köpte (bevisligen hade vi ju tur med däcket i morse så vi tänkte nu blir vi kanske miljonärer också!).

På morgonen duschade vi och åt frukost innan vi begav oss till utställningsplatsen igen. Då var det också fullt pådrag för nu skulle det tydligen duschas och blåsas hundar igen i våran korridor. Vi träffade Tim som kom med Bamse, Kissen och Grynet. Sedan blev det en väntan innan det var dags för Leonberger. Det var Bengt-Åke Bogren som dömde, ny för oss, de 24 anmälda i rasen. Han var skojfrisk och hade öppen kritik vid placeringarna i varje klass. Vår ring var precis som de andra väldigt liten och placerad så att nästan alla trodde att det var genomfartsled längst ena kanten, vilket gjorde att det var många störande och virriga åskådare som var på vift i vår ring. Det blåste snålt och kallt nästan hela tiden och ringsekreterarna hade mössa och vantar på sig. Vi pratade lite fram och tillbaka om hur mycket kläder jag skulle ha i ringen för vi hade med oss vinterjackorna och de var sannerligen på utanför ringen! Tim hade miljarders "goda expert råd" till mig innan jag gick in i ringen och jag tror att han jagade upp sig en hel del för hur det skulle gå för oss. Till sist fick Bamse fick sitt efterlängtade championat (Such och Finuch) med följande kritik. Vi tyckte att han var jätteduktig och var mäkta stolta över honom. Tusen tack till alla som gratulerade!

Andra resultat från vår uppfödning var;
Martenlake's Ghost Activate "Leia" 1 Ökl, 2 Ökk >>
Martenlake's Final Mojo Dea "Grynet" 1 Ukl, 3 Ukk >>
På plats fanns också Martenlake's Ghost Sgt Bash, "Leo", och hejjade fram oss andra. Det var roligt att vi hade några Martenlake:are som var med och gjorde bra ifrån sig. Nu hoppas vi att det blir massor till Vännäs-helgen i juni.

Flera av Bamses avkommor från Kixons kennel var där, hela 8 stycken! De hade precis fyllt nio månader och fick därmed starta i juniorklassen. Det var verkligen roligt och intressant att träffa dem. Bäst gick det för "Nalle", Kixons Kalvaro Cartoon, som var 1 Junkl, 1 Jkk Hp. Efteråt samlade vi dem alla för en gruppbild med pappa Bamse. Det var lite svårt att få med alla på samma kort, men till sist fick vi en tjusig bild. Vi hoppas att ni också uppskattade att träffa "släkten" och att ni inte blev avskräckta för utställningsverksamheten. Det är inte så lätt alla gånger med unga juniorer som står på tillväxt, somliga helt utan underull. De är långt ifrån färdiga hundar och alla såg ut att ha växt bra med raka, fina framben.

BIR (Bäst i Rasen) blev Lejonklippans Just a Happy Fellow. Han blev senare under dagen även BIG 1 för domare Kurt Nilsson. Stort grattis till Petra och Richard på Lejonklippans kennel.

Resan hem gick utan missöden. Alla däck satt fast som de skulle. När vi kom hem hade det haglat under dagen och haglet låg kvar som ett vitt täcke på gräsmattan.