Kort sammanfattning:
Lettiska Vinnarutställningen 2007 gick av stapeln i Lettlands huvudstad Riga.
Martenlake's Mojo Dictum Factum "Bamse" 2 Chkl Ck, 3 Bhkl
Remröd's Moya Magnifica "Mayah" 1 Chkl Ck, 1 Btkl, Cert, Championat och LVU -07

Mårdsjön - Helsingfors
Efter jobbet på onsdag tog vi bilen och styrde den norrut mot den finska gränsen i Haparanda/ Torneå. Vi gjorde oss ingen direkt brådska, men stannade inte för annat än tankning, kisspauser och mat. Det gjorde att vi slog något slags långsamhetsrekord och var framme först på torsdagsmorgonen i Helsingfors hamn. Där var det fullt pådrag med massor av bilar, långtradare och bussar. Vi trodde att det var som med färjan till och från Danmark (Helsingborg- Helsingör), d.v.s. att vi bara kunde köra ombord. Så var det inte alls blev vi snart varse om! Nej, det fanns inga bilplatser på något av fartygen som skulle gå på torsdagen eller på fredagen! Paniken låg på lur och vi frågade oss hur dumma vi egentligen varit, eller oplanerade!? Jag tror att den snälla kvinnan i biljettluckan såg hur desperata vi blev för hon sa att vi kom tillbaka till bil-incheckningen en halvtimme innan båten skulle gå så kanske det fanns en avbokad plats som vi kunde få. Vi skulle komma utan bil sa hon så vi åkte iväg och parkerade en bra bit bort. När det så blev dags 30 min innan avfärd var vi rejält uppjagade båda två. Skulle det här bli en riktig katastrofresa? Tur och retur till Helsingfors utan någon utställning. Som tur var fanns det en avbokning och kom vi DIREKT med bilen så var det bara att åka över till Tallinn. Då var bilen plötsligt jättelångt bort, kändes det som. Tim sprang som en bergsget (jättefort alltså) och hämtade Peggan som svängde in på 2 hjul till incheckningen. Båtfärden över tog sedan 2,5 timmar.

Tallinn
Vi hittar bra i Tallinn sedan vår vecka i Estland i maj 2006 så vi tog och rastade hundarna i en väldigt mysig skog innan vi gjorde stan en sväng (Tim var och shoppade hos gummorna på marknaden igen) och åt på vår favoritrestaurang Kalle Kusta. Det var till och med samme kypare som när vi var där för nästan ett år sedan. Att vi kört bil hela natten började kännas så smått och uttrycket "I'm too old for this shit!" hördes muttras en eller två gånger. När alla var nykissade och nyätna styrde vi Peggan mot Tartu. Läs mer om förra resan till Estland här >>

Tartu
Tartu ligger lite mindre än 20 mil sydöst från Tallinn, men vägarna var dåliga så det tog längre tid än vad vi beräknat att komma fram. Storleksmässigt är Tartu lite mindre än Umeå (101 000 invånare), men trots det Estlands näst största stad. Kung Gustav II Adolf grundade här 1632 ett universitet långt före storheter som Uppsala och Lund, på den tiden som Estland var svenskt. Utanför universitetet hittade vi en staty på den svenske kungen. Genom staden flyter floden Emajõgi, vilken är en av Estlands största floder. Över floden fanns flera fina nya och gamla broar. Vi tittade också på St Jaanis kyrka och området runt den som bland annat innefattade en stor kulle med ett öppet lusthus högst upp. Där hade kärlekspar låst fast olika sorters hänglås i alla tider och ristat in hjärtan med initialer på. Det är ett gammalt romerskt påfund att låsa fast kärleken för evigt - ett mysigt ställe. Vi var också och såg det vackra gamla rosa rådshuset med sin klockstapel. Tartu är systerstad till Uppsala och orterna har ett mycket nära samarbete. I Tartu finns också huset Uppsala maja som är en symbol för Tartus nära samarbete med Uppsala. Det fanns som sagt en hel del att se, men mörkret föll och vi var rejält trötta alla fyra. Så vi tog in på en motell där vi sov gott till fredagen.

Riga
Med GPS:ens hjälp hittade vi direkt till gränsen mellan Estland och Lettland. Vägarna var fortfarande ganska dåliga och vi kunde se hur fattigt Lettland är. Det var riktigt beklämmande. Väl framme i huvudstaden Riga så spanade vi in hallen där Vinnarutställningen skulle gå av stapeln på lördag och söndag. Det var ett stort mässområde som använts bland annat som olympisk hall under OS 1980 i Moskva, en del grenar gick ju i de Baltiska staterna som då var ryska. Nöjda med vad vi såg så var vi runt på några närliggade hotell för att jämföra priser och rum. Till sist blev det en väldigt tjusig lägenhet istället för bara ett rum på Laine hotell. Vi kände oss som värsta slashasarna när vi såg de andra gästerna på hotellet, men en månadslön i Lettland är väldigt liten så hotellet blev inte speciellt dyrt för oss. I Riga var vi till det stora marknadsområdet som kallas "Central Market". Det är gamla Zeppelinarhangarer som är fulla av marknadsstånd där de säljer allt möjligt och omöjligt. Tim som brukar vara lite svår att få att köpa något överhuvudtaget shoppade faktiskt! Modet kändes i många fall lite väl "ryskt" med mycket pälsar och leopardmönstrat, men det var väldigt roligt att gå runt där. I en av hangarerna såldes enbart mejeriprodukter, i en annan enbart chark och i en tredje enbart fisk o.s.v. Utomhus fanns stånd där de sålde allt möjligt i en tokig blandning. Vi var också in på Ockupationsmuseet, vilket var likt det som vi besökte i Tallinn förra året. Vi tittade på en rysk-ortodox katedral, Kristus Piedzimsanas, och en äldre kyrka, St Peter's kyrka, samt på Domkyrkan i gamla Riga. Det fanns mycket vacker arkitektur som tydligt påminner om Prag - National operan och stråket där de flesta ambassader låg. Det upprestaurerade Blackhead's house var mäktigt. Vi var också förbi och tittade på frihetsmonumentet. Där fanns kravallstaket uppsatta och beväpnade militärvakter. Vi frågade folk på gatan om det alltid var så, och de berättade om att just idag, klockan 18.00, skulle ett tåg med människor som ville hedra de letter som stred på tyskarnas sida mot ryssarna i andra världskriget. Människorna skulle gå genom gamla Riga och sedan stanna framför frihetsmonumentet och lägga ner blommor. Vi kom tillbaka senare och då var det fullt av poliser där! Vi hade aldrig sett så många någon av oss. Det hade samlats ett gäng som tyckte att de som marscherade var nazistsympatisörer och dessa hade flaggor och megafoner. Media var på plats med TV, radio och tidningar. Stämningen var ganska spänd fast det kändes inte farligt. Efter lite drygt en timme så bestämde vi oss för att gå "hem" till hotellet. På kvällen gick vi och såg filmen "Hanibal Rising", odubbad.

Lettisk Vinnarutställning
Så blev det dags för resans egentliga mål, utställningen. Vi åt en stadig frukost och var i god tid i hallen. Jag lyckades ta sönder mina strumpbyxor så jag fick lov att vara barbent. Det var nog nästan bländande. Det pågick en kattutställning samtidigt i samma hall, vilket var lite intressant. Deras bedömningssystem påminner om när vi avlade och ställde ut kaniner. Det fanns också många försäljare på plats och vi märkte snart att här var det helt ok att sälja kläder till hundar i alla storlekar, något som SKK försöker motarbeta på sina utställningar. Huvudsponsor för utställningen var Nutra Gold och Nutra Nugget, vilket syntes överallt. Det var heltäckningsmatta i HELA hallen. Jätteskönt. Veterinärkontrollen och insläppet gick bra. Både Bamse och Mayah avmaskades direkt och fick nya stämplar i sina pass. Många, många hundar hade munkorg och temperamentet överlag var betydligt hetare än vad vi är vana vid. Bara i vår ring blev domaren biten två gånger, vad vi såg. Det fanns deltagare från 11 länder på plats och Sverige hade 21 stycken anmälda. Några var lätta att känna igen på SKKs gröna kollektion. Man blir väl aldrig så patriotisk som utomlands och vi hejjade på alla vi kom åt. Med katalogen i hand blev vi faktiskt nedstämda. Kinglord's kennel från Finland var där, vilket vi hade hoppats att de inte skulle vara. De har ju så många fina Leonberger! Vi hade anmält både Bamse och Mayah i championklass, vilket man fick om man var champion i något land. Man kunde alltså ta det lettiska championatet från den klassen också. Bamse var först ut av våra hundar och han blev 2:a i hanarnas championklass med Ck. Slagen av den mörke, snygge finske hanen "massor av titlar" Pinbiittan Ilta-Tuuli (e. Barney von der Johann-Adams-Muhle u. Pyrymetsän Aamu-Usva). I Bästa hanhundsklassen blev Bamse sedan trea och kraftige Kinglords Mr Magnus vann. Domare var Piotr Krol från Polen och han hade också en domarelev på vår ras. Mayah gick in på slutet i tikarnas championklass. Hon har ju hunnit bli åtta år och sju månader, men i vårt tycke är hon förståss fortfarande en väldigt fin dam. Domaren, som var väldigt fåordig i sina kritiker, verkade också tycka om Mayah. Han var nog inte så mycket för superlativer utan det var mest "correct". Bedömningsordningen hade han ungefär som vanligt men när han sedan placerade hundarna ville han peka och sträcka upp fingrar. Jag blev svettig och stressad när inte Mayah fick gå upp och springa först av alla i konkurrensen och tänkte att "Nää, nu vill han se en yngre förmåga ta hem alltihopa". När han sedan pekade finger åt oss och vi förstod att vi vunnit bästa tikklassen kändes det jätteskoj. Vi sneglade lite på Mr Magnus när han sprang in i ringen för att möta Mayah i BIR/BIM och det kändes som att vi hade nog i alla fall en sportslig chans. Men det blev BIM för Mayah och det var verkligen inte illa - nytt Lettiskt championat och även titeln Lettisk Vinnare 2007. Mayah är nu champion i fem länder vilket gör att hon kan tituleras Mulitchampion om hon känner för det. Mayah själv var märkbart nöjd med situationen och uppmärksamheten. Många finnar och ester var framme och gratulerade, en del hade sett Mayah i Tyskland och tyckte att hon fortfarande var fin, något som givetvis värmde. Inbjudna till nya utställningar blev vi också, vilket vi får fundera på.

Riga - Tallinn
Efter utställningen åkte vi mot Tallinn via Pärnu istället för Tartu. Vi var trötta och hundarna sprang lösa i skogen en stund, men vi märkte snart att även de var trötta. Så framme i Tallinn lyxade vi till det och tog in på ett fint hotell. Det var vi väl värda allihopa efter dagens strapats. Vi sov som stenar allihopa och oroade oss väldigt lite för att vi inte bokat någon båtresa tillbaka heller.

Tallinn - Helsingfors
Någon plats på någon båt fanns inte att få, fick vi höra hos Tallinks kontor på söndagsmorgonen. Det var inte helt oväntat, men visst kändes det med tanke på hundvakterna. Vi lyckades till sist komma med på en färja som gick 16.00 estnisk tid med Eckerö Line. Det var en gammal båt som var helfull med rökande människor. Jag mådde jätteilla och stod ute i snöovädret på däck flera gånger och tittade på vågorna. Efter tre och en halv timme gick vi in i Helsingfors. Då fick vi via mobil från Sverige höra att ett snöoväder var på väg in över Finland. Det är redan här svarade vi.

Helsingfors - Mårdsjön
Det kom massor av snö. Och vägarna var spåriga och helt oplogade överallt. Sikten var dålig och det hade till råga på allt hunnit bli mörkt. Vi snigelkörde i 40-70 km/h och det kändes i ögonen, armarna och ryggen av ansträngning. Det är ungefär 110 mil från Helsingfors till Mårdsjön enkel väg och det kändes som det tredubbla! När vi kom fram till Oulu hade snöfallet lättat och likt i Sverige verkade det som om människorna i norra landsdelen vara mera vana att handskas med snön för här var det skottat så att det var vanligt vinterföre utan något slask. Vi körde hela natten, turades om. Mot morgonen kom vi in i Sverige och där var det mera slask på vägarna igen men bättre väg - bredare och jämnare. Till sist var vi i alla fall framme innan klockan 10.00 på måndag.

Klicka på bilderna för att se dem i ett större format!