Utställningen Västerbottenmästaren och tävlan om Västerbottens vackraste veteran 2008 gick av stapeln med sedvanlig pompa och ståt på Skellefteåtravet lördagen den 23 februari. Till utställningen Västerbottensmästaren ska hundarna ha kvalificerat sig under föregående säsong (2007) genom att på officiella utställningar blivit BIR, BIM, tagit Cert eller ett nytt championat. Till tävlan om Västerbottens vackraste veteran kvalificerar man sig genom att ta Ck i veteranklass, eller bli BIR- eller BIM-veteran på någon officiell utställning. Alla tävlande hundar ska vara ägda av medlemmar i Västerbottens kennelklubb.

På så vis hade vi hemma tre kvalificerade, Mayah, Buffy och Veni. Men när vi fick veta att domaren skulle bli Agneta Kappers som i vanliga fall dömer hundar ur grupperna 5 och 10 med egen uppfödning av Whippet. Ja, då kändes det som en tung Leonberger som Buffy hade lite att hämta.

Vi åkte till Skellefteå i god tid innan utställningen. Tim skulle stå i veterinärinsläppet, samt sälja kataloger och klubbens nummerlappshållare. Vi skulle dessutom båda hjälpa till att ställa i ordning i hallen innan någon utställare kom. Vi var en tapper liten skara som bar bord, stolar, placeringsskyltar, heltäckningsmattor och allt vad som hör till en inomhusutställning.

Sedan kom alla utställare och publik. Det blev ganska mycket folk och lite varmt och trångt för både hundar och människor. Först ut var veteranerna. Det är bara konkurrenstävlan, utan skriftliga kritiker. Helt enkelt - show! Jag tycker att det här är en jätterolig form av tävlan! Sedan tidigare hade vi ju som sagt att Mayah var pensionerad, men, men, här fanns hon i line-up igen. Vad ska jag säga? Stockholm i december var snöpligt och hon är i fortsatt fin form, även om hon nu börjar likna sitt vanliga pälsmonster. Domaren, Agneta Kappers, tyckte i alla fall väldigt bra om Mayah. Speciellt rörelserna och fronten. Till sist blev Mayah placerad som BIS 3-veteran, vilket var en placering sämre än förra året. Fast nu fyller hon faktiskt 10 år senare i år, oavsett så var vi verkligen glada och nöjda.

När alla veteraner hyllats klart - jättekul! Det var en samling storvinnare som mötts i olika sammanhang många, många gånger under deras lysande utställningskarriärer. Då blev det dags för Västerbottenmästaren att ta sin början med Pool 1. Även här är det endast konkurrenstävlan som gäller. Det var i år något färre anmälda än tidigare år - 33 st hundar. Dessa var lottade i 4 st pooler med 9, 8, 8 och 8 stycken i varje. Hundarna går in och detaljgranskas i stående och springer runt och fram och tillbaka, ungefär som på en vanlig utställning. Domaren väljer sedan ut vilka i varje pool som får stanna kvar. Sedan byter man pool och gör likadant. Efter 3 st utslagningar i samtliga pooler är den 10 stycken hundar som kvarstår för en BIS-final där 5 stycken placeras och de övriga blir delad 6:a, Krångligt? Ja, lite kanske, men det är lättare att förstå när domaren pratar och motiverar hela tiden och ringsekreterarna håller ordning och det finns ett blädderblock på plats. Jag kan lova att det är MYCKET spännande och det gäller att få fram det bästa av sin hund när det gäller - när domaren tittar - för ingen hund orkar vara på tårna hela, hela den långa tiden, fram till och med BIS-finalen. Första intrycket betyder förståss också väldigt mycket när det är den här formen av tävlan.

Veni var lite seg och trött i och med att hon nu löper, men jag tycker att hon visade sig bra. Lovordad blev hon för sina fina rörelser som stämmer så väl med hennes anatomi i stående. Till sist befann vi oss i BIS-finalen tillsammans med många andra högt meriterade hundar. Där räckte Veni inte till för en placering den här gången utan hon fick avgå med en Cacib-liknande stor 6:a-rosett. Samma placering som hon förresten fick när Hans Rosengren dömde Västerbottensmästaren 2004.

Alla fina kort från utställningen är tagna av Katarina Konradsson, tack!

Läs mer om Västerbottensmästaren och Västerbottens vackraste veteran:
Mayah tävlade 2007 >> (Jahn Stääv)
Veni tävlade 2003 >> (Hans Rosengren)
Quincy tävlade 2002 >> (Patrick Ragnarsson)