Södra Norrbottens kennelklubb arrangerade internationell utställning i Sjulmark utanför Piteå helgen 4-5 juli 2009. Den inbjudna domarkåren hade många inslag av kontinentala domare, och även "vår ras" hade fått tilldelat en utomnordisk representant i Jochen Eberharth (stavning?) från Tyskland. Han visade sig vara en trevlig bekantskap - pratade mycket bra engelska och helt klart insatt i bedömningsordning o.s.v för Sverige. Min, här något tillspetsade, åsikt om tyska domare, som inte är rasspecialister (fast många sådana faller också inom denna generalisering), är att de plockar fram stora Leonberger som är både höga och samtidigt tjocka, men som inte har några som helst vinklar, varken fram eller bak, och som därmed inte heller kan röra sig särskilt bra. Döm av min stora förvåning när denne man tar upp Martenlake's Ghost Sgt Bash "Leo" till BIR, cert och Cacib. Leo är både välvinklad och mycket, mycket välgående. Ingen kan heller anklaga Leo för att vara någon gigant för rasen, varken på höjden eller bredden. Detta sagt så håller han måttet för hanarna, han är inte för liten och absolut inte för tunn (huvud, kropp och stomme). Det här var Leos tredje utställning och det gav givetvis mersmak! Tyvärr kunde han inte vara med under Vännäs-helgen för då hade han ont i ena örat men nu hoppas vi att det blir något mer innan säsongen är slut.
Domaren var också tydlig med vad han tyckte om och inte. Han pratade med de som fick tvåor och förklarade sin syn på saken, istället för att bara trycka kritiklappen i handen på utställarna och fortsätta med nästa hund. Generös med ettor och Ck var han inte, och just därför var det extra roligt att Norja och Veni passerade det "nålögat". Norja som två i Bästa tikklassen och Veni som trea. Seven däremot tyckte han inte alls om, bland annat ville han ta bort en tand på henne för att ge de andra tänderna bättre plats. Jag frågade vilken tand och det var en av de stora längst in (M-någonting). Jag tänkte att då blir ju bettet inte komplett längre, men jag ville inte tjafsa för jag skulle ju in med fler hundar efter henne och det var mycket mer saker han inte uppskattade med Seven.
Besök hade vi också från Norge. Det var Martenlake's Final Mojo Sovrano "Noah" och en vacker dotter till honom. Så roligt att se att han är en så stark nedärvare av sig själv. Han är trots allt en utavel på en utavel! Samtliga nu röntgade efter Noah har A-höfter, också verkligen roligt. Tim fick dessutom chansen att visa Noah i öppenklass, vilket han tyckte var skoj! Senast vi såg Noah "i verkligheten" var på denna utställning 2007, och sedan dess har han utvecklats massor. Men stora hundar tar tid att bli färdiga och han är inget undantag till detta. En dotter till Martenlake's Mojo Meo Voto "Greven" kom också från Norge och var med.
Vi hade också tagit med gamla Mayah. Vädret tillät det, tyckte vi, i och med att det var kallt och blåsigt hela dagen. Hon var ändå väldigt trött när vi kom hem och snarkade högt i soffan hela kvällen! Mayah hade en avelsklass i Veni, Seven, Grynet och Noah. Alltså representanter från hennes tre kullar (1+3). Tyvärr hade Seven, Grynet och Noah inte fallit domaren i smaken, men vi gick in i alla fall. Mayah bröstade upp sig precis i det ögonblicket som domaren klev ut ur domartältet. Hon vet så väl vad det är frågan om. Kritiken var fin med kommentarer på hennes nedärvning av rastypiska huvuden och rejäla stommar. Till sist fick gruppen Hederspris och blev Bästa avelsgrupp.
Till uppfödargruppen bytte vi ut Seven mot BIR-Leo och fick uppställningen Veni, Grynet, Leo och Noah. Det var alltså 3 kombinationer (2+2). Kritiken på dessa blev också mest positiv och vi fick Hederspris även på dem och blev därmed Bästa uppfödargrupp. Tack till alla som stannade och visade fram sina, och våra (!) hundar så bra. Jag ska lägga ut kritikerna senare.
Efter bedömningen i rasringen åkte vi och sponsrade Frasses i Piteå. Vi hade inte ätit något tidigare under morgonen för Leonberger var andra ras i ringen och alla minuters extra sömn är som bekant heliga. Hungriga och kalla brände vi in på parkeringen. Efter att vi bytt kläder till "alla-kläder-vi-hittade-i-bilen", vilket i normala fall är det som visas på utställningen i Piteå i maj, och vi fått mat i magen, då började vi känna oss som människor igen. Efter trevlig samvaro på Frasses åkte vi tillbaka till utställningsområdet för att se Leo i gruppfinalen. Den dömdes av Per Svarstad och det blev ingen placering denna gång. Men det gav ingen skugga över denna dag! Jätte, jätte nöjda är vi med alla fina placeringar. Cert nummer 38 för våran kennel! Och massor av grattis till Carro och Eric som äger Leo. Vi var minst lika glada som matte Carro. Minst.
Alla kort är tagna av Hans, Carro eller Tim.
Leo BIR i Piteå 090704! BIM var Hellcat's One vars mamma är Martenlake's Final Mojo Dea "Grynet"
Leo stolt med priserna från SKK i Piteå. BIR, Cert och Cacib!
SVCh Martenlake's Ghost Sergeant Bash "Leo"
E. Intuch, Norduch Skjaergaarden's Giddy Gadfly
U. Such, Nuch, SVCh Lejonklippans Costa Nada av Quincy
"6,5 year old male which is shown in exc. clean condition, nice wellfilled head, good expr. corr mouth,
exc. neck and body, good bone and feet, moves very well, sound temp."
Leo representerar rasen i gruppfinalen
Martenlake's Final Mojo Sovrano "Noah"
Martenlake's Final Mojo Sovrano "Noah"
Martenlake's Ghost Sgt Bash "Leo" och Martenlake's Final Mojo Sovrano "Noah"
Martenlake's Final Mojo Sovrano "Noah"
Martenlake's Mojo The Hope Diamond "Seven" och halvsystern Martenlake's Final Mojo Dea "Grynet"
Terr-Leon's Yppige Ylva "Norja" 2 Btkl R-Cacib
"71 cm. Beautiful bitch in type, size and format. Beautiful head, correct head-details. Very nice
bones and feet. Excellent angulations. Movement needs to become firmer in front and rear.
Excellent coat and temperament."
Terr-Leon's Yppige Ylva "Norja" 2 Btkl R-Cacib. Norjas pappa är Martenlake's Mojo Meo Voto
Konkurrens i tikarnas unghundsklass. Norja längst bak. Före henne Tindra som är efter Martenlake's Final
Mojo Sovrano och framför dem Ettan som är undan Martenlake's Final Mojo Dea. Släkten är värst ;)
Martenlake's Mojo The Hope Diamond "Seven"
Martenlake's Mojo The Hope Diamond "Seven"
Veni visar rörelser i fronten. Veni blir 8 år i oktober 2009.
"70 cm. Solid champion bitch, with nice wellfilled head. Excellent expression and proper eye-colour.
Massive neck and body! Excellent bones and feet. Proper angulations. Turns elbows out when
moving. Shedding a lot of hair. Excellent temperament."
Norja och faster Veni i konkurrens med varandra i Bästa Tikklassen
Mayah, 11 år om några veckor, Bästa Avelsklass Hp
Mayah hemma på gården, i väntan på frukost
Bästa Avelsklass Hp: Mayah med avkommor ur 3 kombinationer
"Mother has transferred great bones and substance. Very nice heads and expression with rather even
sizes"
Mayah med Seven, Grynet, Veni och Noah
Uppfödargruppen med Leo, Veni, Noah och Grynet fick följande kritik:
"Even types in most of the exhibits. Good heads, proper bones, typical coats and good temper in all."