Vi träffades på lördagsmorgon på parkeringen till OBS stormarknad. Dit är det nämligen ganska lätt att hitta även för de som inte kom från Umeå-trakten. Vi var nog en rolig syn för alla lördagsshoppare!

När vi var fulltaliga åkte vi efter varandra ut till "Olles stig". Där fanns redan ett gäng som tränade blodspår. Så här i efterhand var det nog bara bra för det gjorde att vi fick söka oss på andra sidan den stora vägen och mera in i skogen än vad som var planerat. Där var det lugnare och mindre vind. Först fick alla som ville en smörgås och dricka.

Det där med kaffe har ju varken jag eller Tim fattat (ännu?). Men något i magen tyckte vi nog att alla borde ha innan vi började. Många hade dessutom stigit upp i ottan och åkt långt för att kunna vara med.

Vi började med att vår goda vän Linda Svahn fick presentera sig. Hon är utbildad etolog och instruktör på brukshundklubben. Dessutom är Linda Leonbergerägare & kennelhjälp hos oss.

När Linda berättat färdigt om sig själv och vad vi skulle göra under dagen så fick alla andra presentera sig; säga vad de heter, vad hunden heter, vad hunden hade för färg på garnet hos oss, ifall de gått någon kurs eller aktiverat hunden på något annat sätt samt ifall de hade några speciella önskemål angående vad vi skulle göra under dagen.

Linda betonade särskilt att den här dagen förmodligen skulle bli intensiv för hundarna och att vi människor skulle lära

Första övningen var att försöka skapa en bra kontakt med hunden. Till en början stod vi stilla och en del hundar satt ned. Sedan belönade vi när hundarna sökte kontakt utan att vi lockade och pockade med dem. När det gick bra så började vi röra oss. Först bara några steg lite var som helst men sedan två och två i en mötande situation.

Linda berättade att det var bra att kunna ifall man till exempel möter hundrädda människor, aggressiva hundar eller lopphundar på promenad.

Det gick jättebra och de flesta hade lätt att få kontakt med sin hund. Det gick sedan bättre och bättre under övningens gång.

Jag var inget vidare bra med mamma Buffy eftersom jag ryckte till i kopplet. Men för de andra gick det bättre.

Efter köttbullarna var alla ganska trötta i huvudet och vi tog lunch. Vi hade muurikan med oss och grillade parisare i den. Nu värmde solen skönt och vi fick alla pusta ut en stund.

Linda pratade om aktivering och framför allt om spår.

Efter lunch visade mamma Buffy och morfar Quincy lite lydnadsmoment som hörde hemma i Lydnadsklass 1 och Appellklass. Buffy visade linförighet (gå fot i koppel), fritt följ (gå fot utan koppel), inkallning, platsliggning, ställande under gång och läggande. Hon var glad och villig fast ganska ringrostig. Morfar Quincy hade jag dammat av på OBS parkeringen - han skulle visa lite grunder till apportering men också hur det ser ut som ett färdigt moment. Quincy har alltid varit lite av en "sämst-när-det-gäller-typ" och jag trodde nog inte att han skulle vara så sugen på att visa upp sig. Men han var verkligen duktig och fastän han inte hör speciellt mycket så gjorde han sitt allra bästa.